Cykeltur mellan Norges fyra geografiska ytterpunkt
Starten
Efter en fin kulturupplevelse med införning i fästningens historia och övernattning på Vardøhus fästning hos kommendanten där, gick startskottet för cykelturen den 17.juni 2002. När jag 34 dagar senare kom fram till Lindesnes, Norges sydligaste punkt, hade jag även varit inom Norges nordligaste och västligaste punkter: Nordkapp och Stad. Totalt cyklade jag 3309 kilometer. Det längste jag cyklade på en dag var 185 kilometer, då jag cyklade ända från jag gick av hurtigruta i Bodø klockan 02.00 och ända till jag slog upp tältet nästa natt. Genomsnittet för en dag var dock bara 96,2 kilometer.
Förste gången jag välte var när jag närmade mig Vadsø samma kväll, och de fina kulörerna efter välten hade jag fortfarande när jag var halvvägs till Lindesnes. Cykeln blev också märkt av oturen. Men det gav en god portion självtillit när jag för första gång i mitt 60 år långa liv, på egen hand, fixade en mörbultad cykel så den igen blev körbar.
Detta är den tyngsta ”sommarjobben” jag har hatt, men också den mest innehållsrika och varierade. Har cyklat backe upp och backe ned, runt många och långa fjordarmar, över flera fjäll, som Kvænangsfjellet, Sennalandet, Hemnekjølen etc. Har cyklat i mycket motvind i nord, men också i medvind, särskilt över det flata landskapet på Jæren. Det har regnat, åskat och blixtrat. Har också cyklat genom flera hårda hagelskurar, där det kändes som det skulle kunna bli blåmärken i eftertid. Men det var mest molnigt uppehållsväder, och en hel del sol.
Starka upplevelser
Har haft många fina upplevelser i mäktig natur. Har sett många djur som t.ex. ren och räv. Har kunnat följa med på variationen i landskapet, med varierande vegetation efterhand som jag cyklade sydöver. Djur- och fågellivet ändrade sig också. Magerøya och Nordkapp var en upplevelse med den bara arktiske naturen. Vesterålen och Lofoten är lika vackra som ”ordet” säger. Landskapet på Jæren, och havet utanför, gjorde också ett mäktigt intryck. Har ätit blåbär, jordgubbar och hallon längs vägen.
De allra flesta dagar har jag varit ensam. Ensamheten var god, och gav god anledning till lugn och reflektioner. Under matrasten på gräsbacken i vägkanten, på en sten eller vid bordet på rastplatsen har jag haft många fina stunder. Några gångar i blank sol, andra gångar med mössa, vantar och tätknäppt jacka.
Utom de fyra geografiska ytterpunkten på Norges fastland, har jag varit i världens nordligaste fiskevær, Skarsvåg. Sett storhavet i lugn, glittrande i kvällssolen vid Stad. När kvällen kom såg jag skumringen komma, och nattlugnet fick övertaket en stund. Kort sagt upplevelser på det inre och yttre plan.
Jag har träffat många människor, och flera av dem har satt långvariga märken i mitt minne. Några öppnade sitt hem för mig, och gav mig både mat och husrom.
Viktiga förberedelser
Min drivkraft bak att cykla Norge på längden låg mest i lång tur med enkla medel, i norsk natur. Men några tyckte att jag började på ett projekt som var dömd att misslyckas.
Förberedelserna till en sådan tur är viktig. Skall man lyckas, måste man planlägga och förbereda sig gott, både psykisk och fysisk. Och det var utmanande, lärorikt och ganska jobbigt. Det är viktigt att ha med sig det man behöver och lämna det onödiga. Med på cykeln hade jag både sovrum, vardagsrum och kök. Min toalettväska hade troligtvis inte imponerat många, men med den på armen hittade jag alltid en ersättning för badrummet som saknades. Till slut, när allt var packat, var det inte mycket plats kvar till nervtabletter, plåster, spegel, etc.
Jag visste att det är lurt att ta det lugnt i början, disponera krafterna rätt, och i tillägg förflytta mig på ett sådant sätt att jag kunde undvika slitage på lederna. Men det var heller inte till någon nytta att vara trög. Särskilt komplicerat var det ändå inte. Det var bara att låta fötterna trampa runt och runt tillräckligt många gånger varje dag. Dagsorden var ungefär så här: Cykla, cykla, äta, cykla, cykla, slå upp tält. Neste dag. Ut ur tältet, äta, packa. Sedan cykla, cykla dagen lång. Men mellan morgon och kväll låg ett hav av händelser, tankar, upplevelser. Ett fritt flyt av intryck.
Många utmaningar
En del av utmaningen var att ligga kvar tillräckligt länge på morgonen, för svanmadrassen hade jag lämnat hemma, och sängen var hård.
Uppförsbackarna var många, och utförbackarna var troligtvis lika många. Det blev till att svetta, sen frysa. Men efter en kraftig förkylning med lite feber, lärde jag att det er lurt att ta hänsyn till även detta.
Några dagar var det motvind hela vägen. Andre tider var det branta backar som verkade oändliga. Men jag visste att de var tvungna att ta slut någon gong, om jag bara fortsatte cykla meter för meter framöver. När regnet silade ner och alla klädesbyten var våta, då var det gott att få tillgång till hus. Det er också surt med hagelskurar i juni.
